Mot Mulu

Efter en natt i Miri Flyger jag lämnar jag kusten för att flyga till Mulu Nationalpark. Det är en kort flygning i ett nytt propellerplan. Första gången jag ser så små nedfällbara skärmar där säkerhets informationen lämnas. Väl framme tar jag en minibuss till parken, kunde jag kanske struntat i. Ca. 10 minuters gångväg. Checkar in och bokar eftermiddagens grottbesök, det blir Langcave och Deercave. Jag vill gärna se när miljoner fladdermöss lämnar Deercave på kvällen. Dom uppskattas äta 30 ton insekter varje natt. Inte illa jobbat. För senare förklarat av guiden att det är anledningen till att man inte besväras nämnvärt av myggor i området. Vart håller alla Svenska fladdermöss till när man behöver dom som bäst? Efter besöken i grottorna med sina vackra formationer kommer vi lagom ut för att bevittna när fladdermössen ger sej ut på natten matrunda. I omgång efter omgång ger dom sej iväg. Man kan höra hur vingarna av tusentals fladdermöss åt gången ger ett surrande ljud ifrån sej. Här får vi också se hökar (uppe till höger i bilden)som tar sej ett skrovmål av fladdermöss. Det är inte utan att man önska att kameran med ordentlig zoom var med såndana här gånger. Men den klarar inte kort under vattnet och tar betydligt mer plats. Man kan som vanligt inte äta kakan och ha den kvar. Efter en god middag är det rätt skönt att krypa ner i sängen tidigt. Det blev inte många timmars sömn i Miri och resan från Legaspi med en väldigt lång väntan på flygplatsen Clark (inte alltid bra när det flyter på bättre än beräknat) känns av.