I dag så var det dags. Frisläppande av en Gibbon familj. Hanen Tony har redan varit fri några dagar. Men han stannade i närheten av den bur som hängts upp i trädkronorna som en sista del av återrehabiliteringen. Jita ”mamman” och Claia ungen. Fanns kvar och ska släppas ut. Ingen tyckte att det direkt skulle ha varit någon ide att söva Tony för att kunna fånga honom, för att sedan släppa ut honom 3 dagar senare (prova själva att fånga in en Gibbon som förflyttar sej i 30 km/h högt upp bland trädkronorna) blir ju lite som att väcka någon för att ge sömntabletterna. Alla som vill fick följa med ut i djungeln för att vara med. Så jag skyndade mej att ge alla i karantän sin mat och nytt vatten innan vi for ut i djungeln. Rätt varmt att vandra uppför i vanliga fall och att jag har lite feber gjorde det inte mindre varmt. Men det finns inte en chans att jag ska missa det här. Det är max en gång per år som man släpper ut en ”färdig” familj i det fria. Det var värt all svett när Jita och Claia klängande på henna kommer ut ur buren och svingar sej i trädkronorna för första gången i frihet sedan 1999. Känns bra inombords när man får vara med om en sån här sak.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar